Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra en viss etisk utgĂ„ngspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn pĂ„ eutanasi. De delfrĂ„gor vi söker besvara Ă€r: Är nĂ„gon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det nĂ„gra vĂ€rderingar gĂ€llande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka Ă€r de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gĂ€llande synen pĂ„ eutanasi? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gĂ„ med pĂ„ alla former av eutanasi samtidigt som det likvĂ€l kan avfĂ€rda alla former, detta för att det Ă€r konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfĂ€rdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förstĂ„else sĂ„ blir det evident att de gĂ„r med pĂ„ passiv eutanasi om det Ă€r ett rationellt val av en rationell mĂ€nniska.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mÀnskliga rÀttigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstÄ mÀnskliga rÀttigheter utifrÄn ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dÄ dess tanke om att den mest moraliska handlingen Àr den som maximera nyttan kan verka sjÀlvklar men dess följder motsÀtter sig ofta vÄra moraliska intuitioner. Det Àr intressant att jÀmföra utilitarismen och mÀnskliga rÀttigheter dÄ mÀnskliga rÀttigheter utgÄr frÄn en tanke om naturliga rÀttigheter som tillkommer mÀnniskan endast i egenskap av att vara just mÀnniska. VÄra frÄgestÀllningar Àr om utilitarismen kan förklara iden om mÀnskliga rÀttigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstÄs genom en utilitaristisk teori.

John Rawls rÀttviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio Ären. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rÄdande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt prÀglad. Den allmÀnna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt mÄste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrÄn de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Mitt syfte Àr att undersöka hur dödshjÀlpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att dÀrefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats Àr ocksÄ att undersöka tankar ifrÄn olika perspektiv i samhÀllet och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjÀlp ut i artiklar, Äterkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.

Denna uppsats behandlar sÀrskiljningen mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur i rÀttighetshÀnseende. Mitt syfte Àr att utifrÄn en vÀrdegrund baserat i mÀnskliga rÀttigheter och frÄgestÀllningarna ?Kan en sÀrskiljning mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur berÀttigas i rÀttighetshÀnseende?? och ?Varför förnekas ickemÀnskliga djur rÀtten till liv?? ifrÄgasÀtta varför rÀtten till liv förnekas ickemÀnskliga djur. Min tes Àr att andra djur har rÀtt till liv och tanken Àr att genom att belysa den antropocentriska vÀrldsbilden som prÀglar samhÀllet synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot mÀnniskor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgÄr frÄn de juridiska och politiska instrument som berör vÄrt förhÄllande till andra djur för att fastslÄ gÀllande rÀtt.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

NÀr en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om VÄrd av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta stÀllning utifrÄn mÄnga olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-Àrenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handlÀggning. Undersökningens empiriska material grundar sig pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar pÄ att socialsekreterarna upplever bÄde för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handlÀggningen av LVM-Àrenden likt ett dilemma.

Bottar Àr program eller en kombination av program som kan simulera mÀnniskor eller mÀnskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjÀna pengar pÄ olika spel, auktioner m.m. över nÀtet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, vÀcker frÄgan hur man etiskt ska stÀlla sig till anvÀndandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det Àr att anvÀnda bottar.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lĂ€rarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idĂ©er och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var ocksĂ„ dĂ„ som rĂ€tten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton Ă„r gammal, samma Ă„r som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och hĂ„ller föredrag om utilitarismen.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lĂ€rarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idĂ©er och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var ocksĂ„ dĂ„ som rĂ€tten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton Ă„r gammal, samma Ă„r som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och hĂ„ller föredrag om utilitarismen.

Den hÀr studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur den personliga integriteten pÄverkas av datalagringsdirektivet som trÀdde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter frÄn internet och telefoni upp till sex mÄnader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige Àr med i EU sÄ var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som Àr för datalagringsdirektivet och de som Àr emot men det har varit mycket lÀttare att hitta material och artiklar som Àr emot direktivet av förklarliga skÀl.Syftet med lagen Àr att polisen lÀttare ska kunna komma Ät terrorism och grov brottslighet och Àven kunna samarbeta mellan lÀnder. VÄra frÄgestÀllningar som vi kommer att försöka besvara Àr hur den personliga integriteten pÄverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebÀr för den personliga integriteten, om det innebÀr ökad eller minskad personlig integritet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och undersöka de motiv som lÄg bakom den nya lagÀndringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks Àven vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rÀttspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser pÄ framtiden. Forskning Àr kvalitativ och empirin bestÄr av förarbeten till lagÀndringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rÀttspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrÄgor lyder: Vilka motiv lÄg bakom lagÀndringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rÀttspsykiatrin lagÀndringen? I vilken utstrÀckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgÄngspunkterna Àr ifrÄn utilitarismen dÀr ansvar Àr det centrala begreppet, det andra begreppet som anvÀnds Àr disciplin som Àr hÀmtat ifrÄn och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgÄr ifrÄn de teman som kommit fram utifrÄn förarbetena; flexibilitet, straffvÀrde, vÄrdbehov, sjÀlvförvÄllande och temat framtiden har Àven valts att ha med.Resultatet visar pÄ att sjÀlvförvÄllat rus och avsaknaden av ett vÄrdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fÀngelsestraff istÀllet för rÀttspsykiatrisk vÄrd enligt mina informanter och en viktig del Àr att alla omstÀndigheter vÀgs samman och helhetsbedöms.

Etologi betyder per definition lÀran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog Àr sÄledes en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen Àr öppen för tolkning och allmÀnheten harliten eller ingen kÀnnedom om etolog som profession. Dessutom Àr inte titeln etologskyddad vilket innebÀr att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivÄn etologer emellan kan sÄledes variera, vilket bidrar till gemene mans dÄligakÀnnedom om etologer samt en nÄgot splittrad yrkeskÄr.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.